Psalms Psaltaren
1 En sång av esraiten Etan. (89:2) Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.
2 (89:3) Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.
3 (89:4) "Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:
4 (89:5) 'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'" Sela.
5 (89:6) Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.
6 (89:7) Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?
7 (89:8) Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.
8 (89:9) HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.
9 (89:10) Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.
10 (89:11) Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.
11 (89:12) Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.
12 (89:13) Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
13 (89:14) Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.
14 (89:15) Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.
15 (89:16) Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
16 (89:17) I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.
17 (89:18) Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
18 (89:19) Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.
19 (89:20) På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: "Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.
20 (89:21) Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.
21 (89:22) Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.
22 (89:23) Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
23 (89:24) nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.
24 (89:25) Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
25 (89:26) Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.
26 (89:27) Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'
27 (89:28) Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.
28 (89:29) Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
29 (89:30) Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.
30 (89:31) Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,
31 (89:32) om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,
32 (89:33) då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,
33 (89:34) men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.
34 (89:35) Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
35 (89:36) En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
36 (89:37) Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;
37 (89:38) såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn." Sela.
38 (89:39) Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
39 (89:40) Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.
40 (89:41) Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.
41 (89:42) Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.
42 (89:43) Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.
43 (89:44) Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.
44 (89:45) Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.
45 (89:46) Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. Sela.
46 (89:47) Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?
47 (89:48) Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.
48 (89:49) Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? Sela.
49 (89:50) Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.
50 (89:51) Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;
51 (89:52) tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår.
52 (89:53) Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen. Guds evighet och människans förgänglighet.